Tankar om singellivet

ÄR DU VERKLIGEN REDO?

Sanna

ÄR DU VERKLIGEN REDO?

Under de senaste 3 åren som singel kände jag mig hela tiden redo för en relation. Jag trodde mig vara helt redo att dela min vardag med en annan person. Anpassa mig. Kompromissa. Dela ansvar och allt annat som kommer med att vara i en relation.
Men jag inser nu, 6 månader in i den relation jag är i, att jag faktiskt inte var redo, inte alls. Som van singel, som van ensamvarg, som bestämmer över min egen vardag, som gör vad jag vill, när jag vill, som en person som inte planerar min vardag efter någon annan eller ens checkar in med en annan person om vardagliga ting blev dessa 6 månader lite av en chock för mig. Det var inte bara att gå in i en relation med en annan människa efter år av singelskap. Det skulle visa sig ta tid för mig att förstå att jag nu lever ett annat liv.
Jag kunde känna mig trängd då jag inte fick bestämma själv, kunde känna mig jagad om han ville veta vad jag gjorde, var jag var och vart jag skulle.
Missförstå mig rätt, för det kan låta som om jag inte ville ha honom i mitt liv, vilket jag visst ville. Otroligt mycket. Men omställningen var för mig så stor att jag behövde tid.
Som tur är har jag ju träffat en kille som varit otroligt bra på att ge mig den.
Att förstå varför jag reagerar som jag gör och beter mig som jag gör.
Och att vi hela tiden haft en så öppen dialog vilket har lett till att vi kan förstå varann, och prata om varför, hur, när och så vidare.
Så jag frågar mig själv, kunde jag skapat bättre förutsättningar för mig, för att bli mer redo, för att kunnat gå in i relation på ett bättre sätt? Eller är det helt enkelt en för svår omställning som man får låta ta tid?

Relaterade Inlägg