dating
-1
archive,tag,tag-dating,tag-61,stockholm-core-2.0.5,select-theme-ver-6.4,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_menu_,wpb-js-composer js-comp-ver-6.4.1,vc_responsive,elementor-default,elementor-kit-9444

DEJTINGTIPS….IGEN

En kan lätt bli trött på dejtingtips och allt vad det innebär men det kan alltid kanske vara något som kan vara något för någon så därför lägger jag upp denna. Författaren av Gudinneboken har lite samma fokus som dejtingcoach Linnea Molander, att en ska ha kul när en dejtar. Kanske inte personen du dejtar visar sig vara en person för dig men aktiviteten ni gör kanske blir en framtida hobby? Se det bra du får ut av dejten istället för att se det som en till dålig dejt där killen/tjejen inte visade sig vara ”rätt”…

NOT KNOWING WHEN TO GIVE UP…

Jag vet inte hur dessa killar tänker (finns säkert tjejer med som gör det) men tror de på allvar att en blir glad för dessa meddelande? Han skrev till mig 2011 och fick inget svar. Han skrev igen 6 år senare. Han tror alltså att jag på dessa 6 år ångrat mig och kanske vill prata. Man får ju ändå ge honom en eloge. Han skrev och fick inget svar men tänkte att, jag ger henne lite space, tänker att han ska höra av sig lite längre fram och sen BOOM, 6 år senare, Vi testar igen! Haha. Hade vi kanske snackat lite och haft någon form av kontakt kanske jag mer kan förstå att han tar kontakt igen men jag svarade ju inte första gången, vad tror han har ändrats?

Har ni också blivit kontaktade med si sådär några års mellanrum? Där ni ba, men va hände här? Dela gärna med er!

HUR TRÄFFAS MAN?

Det är så mycket snack om online-dating/app-dating hela tiden fast det verkar som att väldigt många människor är trötta på det. Jag funderar på varför det är så många som tvingar sig in i nätdejting svängen fast dom egentligen inte vill. Är det för att man inte tror att det går att träffa folk någon annanstans? De flest jag känner har ju faktiskt inte träffat varandra via en onlinetjänst (även om det såklart är några stycken som hittat kärleken den vägen) utan i andra sammanhang. Man kan ju tycka att även om alla nya online-möjligheter finns så borde folk fortsätta träffas på andra ställen också?

Tittade på programmet ”Yes to the dress” häromsistens som sänds på TLC (ett oerhört dåligt program) och det som slog mig där var att tjejerna som berättade om hur dom träffat sina respektive var det flera stycken som hade mött varann utanför ze internet. Det var någon som hade fått ögonkontakt i en park och börjat snacka. Någon hade träffats i en butik där den ena jobbade och den andra var kund. Någon hade sprungit på varann när dom pendlade till jobbet osv. Rimligtvis måste ju dessa möten ske överallt hela tiden även i verkligheten och inte bara för dem som är med i programmet. Ibland kanske det bara handlar om att man måste se och påminnas om att dessa tillfällen till möten finns.

Tänkte att vi kan inspirerar varandra att se utanför internet! Hur har ni som läser bloggen mött partners genom åren?

SKITLYCKLIG & GIFTA VID FÖRSTA ÖGONKASTET

Följer ni slaviskt ”Gifta vid första ögonkastet” som jag och Emelie gör? Igår kastade vi oss båda hemåt och slog på SVT. När jag ringde fick jag ett irriterat ”MITT I GIFTAS” när hon lyfte luren, haha! Jag ÄLSKAR denna serie. Kan inte ta på varför men att två främlingar gifter sig med varandra fascinerar mig. Det fascinerar och intresserar mig. Jag gillar Magnus men får inte riktigt ihop honom och Sofia. Det äldre paret, hon röker, han avskyr rökare. Hur tänkte experterna där? Micke och Louise stryker längs väggarna, långt bort från varann och verkar inte riktigt vara bekväma… Bara fyra avsnitt har visats och, olikt andra serier får man ju VÄNTA på varje avsnitt varje vecka, hur störigt!? Haha. Rekommenderar serien!

Sen fick jag tips om SKITLYCKLIG med Ellen Bergström. Orkade dock bara med ett avsnitt innan jag stängde av och kände att nej, jag är INTE målgrupp för detta, jag är för gammal. De vänder sig nog till någon i 20 års åldern kanske? Har ni sett? Tyckte ni?

TINDER PRESENTATIONER

Läste ett inlägg på Annika Leones blogg där hon skrev om vad killar skriver på sina Tinder-profiler och även om jag inte har Tinder just nu känner jag såklart igen mig väldigt mycket. Jag saxar de exempel hon gav i sitt inlägg rakt av här;

”Jag söker en smal och nätt tjej som är jätteglad och snygg”.

”Boss. Dominant. Strongman”.

”Jag har en frys full med älgkött”.

”Jag tränar sju dagar i veckan. Viktigt att du har samma intresse”.

”Det värsta jag vet: Lattemammor”

Annika tycker att killarnas Tinder-profiler är rätt så osköna och jag kan inte annat än hålla med. Det är ju orimligt många dudes som antingen saknar självdistans, är otrevliga eller är sjukt utseendefixerade om man ska basera sin åsikt på vad folk skriver i sina presentationer. Jag har alltid undrat var dessa osköna killar befinner sig i verkligheten? Om jag ska tro på killar som jag känner i verkliga livet så skulle dom enligt egen utsago ”aldrig skriva ditten och datten”. Så vilka är det som väljer att presentera sig på dessa osköna sätt egentligen? Och framförallt: Varför väljer man att presentera sig på detta sättet?

Funderar också på hur det ser ut på tjejsidan? Alltså är tjejer lika osköna eller är det mest dudes?

HATER!


Ännu en dejtingapp! Woopdidoo! =) Om det är något vi människor går ihop och gör så är det ju faktiskt att ogilla saker tillsammans. Visst känner man en sammanhörighet med folk som tycker illa om samma saker som en själv? Sjukt men sant. Så varför inte dejta någon som ogillar samma saker? Jag tror när jag har en bra dag, när jag är på gott humör och gillar livet då kan man hata med glimten i ögat och kanske faktiskt få kontakt med någon som hatar samma saker, vad tror ni? Vinnande koncept eller inte?

 

TINDER ÄR SÅ UTE!

Vad tror ni är nästa steg? Hör folk runtomkring mig rata Tinder, att Tinder inte längre är rätt plats att vara. Skulle ni kunna gå till en matchmaker? Att ta hjälp att träffa någon? Finns det en marknad för de, tro?

ONCE

Once

Jag blev tipsad om dejtingappen Once häromsistens. Har ni hört talas om den? Jag kan inte komma ihåg att jag läst eller hört om den tidigare men jag gillar delvis konceptet.

Once skriver själva:

”Once är en långsam dejtingapp som fokuserar på kvalitet framför kvantitet genom att handplocka perfekta matcher för dig varje dag vid middagstid!”
Grejen med denna app är att man blir matchad av dom som står bakom appen (om jag fattar det rätt). Man skapar en profil och sen får man se bilder på personer som man ska gradera mellan 1-5. Man kan varken skriva eller se någon info om personen som finns på bilderna i ett första steg. När man har graderat ett visst antal personer får man vänta ett tag och sedan får man notifikation på om det finns någon/några matcher en gång om dagen. När man fått en match kan man dels se vad personen har fyllt i för profilinformation och dels välja om man vill skriva till den här personen eller ej. Det är på tjejernas initiativ och om man ej skrivit inom 24 timmar försvinner matchen.

Jag gillar iden på grund av att det väljs matchningar och att man inte kan bli kontaktad hur som helst men det jag kan känna blir lite tröttsamt är att det är samma ytliga holabalo som Tinder. Appen kan laddas ner för både Iphöne och Android.

Är det någon av er som testat appen?

FLADDRA HIT OCH FLADDRA DIT

Det uppkom en diskussion kring det här med att många som befinner sig i datingsvängen är MIA när det är dags för själva daten eller ställer in i sista minuten i vår Facebook grupp. När folk började skriva om detta ämne och så många kände igen sig i situationen slog det mig hur viktigt det är att prata med folk om sina upplevelser ibland. Mest för att förstå att man [nästan] aldrig är ensam om saker som händer.

Jag tror alla som varit på någon typ av dejtingsite har råkat ut för fladdrarna. De där personerna som är superduper på och gärna smsar en massa men fegar ut i sista minuten. Jag har själv aldrig blivit ”stood up” när jag hunnit gå till en planerad dejt vilket jag hoppas att jag slipper men jag har råkat ut för min beskärda del av fladdrare [ibland har jag själv varit fladdrig men jag har aldrig bestämt en dejt och sen inte dykt upp]. Den fladdrare som gjorde mest intryck på mig var herr X som initierade dejter och för att sen försvinna från jordens yta när det väl var dags att träffas.

  • Dejt 1 planerades, han försvann från jordens yta dagen vi skulle träffas [vi hade bestämt en dagdejt] och hörde sen av sig på kvällen och sa att han ”somnat”.
  • Dejt 2 blev faktiskt av.
  • Dejt 3 planerades, han försvann från jordens yta dagen vi skulle träffas och hörde sen av sig på kvällen och sa att han ”somnat”.

Alltså. Att ”somna” ifrån en planerad dejt en gång är konstigt men jag kan förstå att det händer pga omständigheter. Att ”somna” ifrån två planerade dejter är inte bara konstigt men också oförskämt och så himla respektlöst? Det är inte svårare än att man skickar ett meddelande och säger att man inte kan/pallar/vill istället för att låta en person VASKA sin tid på att vänta. Det som var så himla oklart i detta fallet var att det var han som föreslog att vi skulle träffas samtliga gånger. Vill man inte så föreslå inte? Hur som helst. Jag tror att det finns många anledningar till att folk fladdrar. Vissa pga osäkerhet. Vissa pga bokar in flera dejter samtidigt och väljer sen den som dom helst vill träffa. Vissa pga att dom är oförskämda människor.

Vad tror ni?

 

HÄR ÄR DE VIKTIGASTE SAKERNA ATT HÅLLA UTKIK EFTER PÅ DEJTEN!

Hittade en artikel om de viktigaste sakerna folk håller utkik efter på dejten, så vill du ge ett gott intryck så kanske du ska tänka över dessa punkterna.. spännande ändå att en av punkterna är att en inte ska prata för mycket om sig själv. Mina dejter innehöll nästan alltid människor som bara pratade om sig själv.

Håller ni med om punkterna? Vill ni lägga till någon punkt?