KRÄSEN?

Ska vi inte prata om att vara kräsen? Det är ju allt som oftast det singlar får höra, att de är för kräsna. Där av att de fortfarande är singlar. I förra avsnittet av vår podd så sa gästen Erica, det handlar om att välja en livspartner, det är klart man är kräsen. Och visst fanken är det det!

En människa du varje morgon ska vakna upp med. En människa du ska dela djupa dalar och höga toppar med. En person du ska kunna lita på. Umgås med. Hålla om. Resa på semester med. Och om du så önskar, skaffa barn med. Och då säger folk, att en inte ska vara kräsen?  Det är väl JUST DET MAN SKA VARA?  Att välja  en partner med omsorg och med förnuft.

Det finns vissa saker jag tycker man ska vara oerhört kräsen med. Såsom att personen är snäll, tillförlitlig och trogen. Men det finns några saker jag tycker man ska fundera på, där man kanske kan lätta lite på sin kräsenhet.

T ex utseendet. Sjävklart ska du vara attraherad av personen du dejtar, men om skor eller mössa inte faller dig i smaken, är det verkligen värt att inte ge personen en andra eller tredje dejt?  En mössa kan ju hamna i sopnedkastet nästa gång du slänger pizzakartongerna och vips så är det problemet löst…. 😉 Och är det något som inte håller i så är det ett vackert utseende. Det ÄR viktigt att se fräsch och bra ut men det är inte det första du ser när du vaknar varje morgon. Det är kaffekoppen som sträcks fram. Det är inte utseendet som är det vackra när du är sjuk med röd näsa, rinniga ögon utan personen som travar ner till Ica för att handla alvedon och nyponsoppa till dig. Så hur mycket fokus lägger du på utseendet?
Ger du ett mindre attraktivt utseende vid första anblick en chans?

Eller första intrycket. Många jag känner lägger oerhört stor vikt vid första träffen och första intrycket. Att personen ska vara framåt, öppen glad och naturlig. Självklart ska du trivas i personens sällskap, du ska känna dig avslappnad och bekväm. Kunna vara dig själv. Men vem är det i inledningen av ett förhållande eller på en första dejt? Det ÄR stelt, ovant och rent ut sagt jobbigt och därför anser jag att man ALLTID ska träffas minst tre gånger för att verkligen få känna på personen, ta hen på pulsen. Det är först på tredje dejten jag upplever att folk slappnar av och kan ge en mer rättvis bild av sig själv och det är oftast efter tredje dejten jag känner att jag kan avsluta eller välja att fortsätta träffas. Ger du personen tre tillfällen att verkligen få visa vem de är?

Välkomna olikheter. Ofta när jag gick på dejter och personen nämnde att de var spontana/ långsamma i handling/ ointresserade av musik eller något annat som jag var raka motsatsen till, brukade jag göra en mental notering om att det inte var värt att dejta snubben mer än en dejt då vi aldrig skulle komma överens, vi var alldeles för olika. Vips så var han bortsållad. Ibland undrar jag till och med om om jag letade efter en kopia av mig själv. Och jag vet att det absolut aldrig skulle kunna gå, det värsta som finns vore att träffa någon som mig, för vi skulle slå ihjäl varann, haha. Så hur öppen är du för människors personlighetsdrag?

Det jag vill få sagt med det här, VAR KRÄSEN men tänk igenom VAD du är kräsen med.
Brukar folk säga att ni är kräsna? På vilket sätt?

skjermbilde-2013-07-02-kl.-12.48.40

/Sanna

Relaterade Inlägg