BE INTE OM URSÄKT FÖR DIG SJÄLV
2040
post-template-default,single,single-post,postid-2040,single-format-standard,stockholm-core-2.0.9,select-theme-ver-6.8,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_menu_,wpb-js-composer js-comp-ver-6.4.2,vc_responsive,elementor-default,elementor-kit-9444

BE INTE OM URSÄKT FÖR DIG SJÄLV

Häromkvällen läste jag en recension om Beyoncés pågående turné, The Formation Tour, som just nu rullar i staterna och som kommer till Stockholm den 26e juli, hur många av våra läsare ska gå????

Det som fångade mitt öga var hur journalisten beskrev Beyoncé som en kvinna som aldrig ber om ursäkt för sig själv, som aldrig ber om ursäkt för den hon är. Hon intar scenen som den chef hon är, som den fantastiska människa hon är, som den coola, tuffa, självsäkra kvinna hon är. Och det slår mig när jag läser texten att det är något en ju bör applicera på sitt dejtingliv.

Många gånger slår vi knut på oss för att den andre parten ska tycka om oss, ska se en person de vill vara med, få sin vilja igenom. Vi vänder ut och in på oss för att vara folk till lags, för att vara de sociala normerna till lags, och vi porträtterar oss så som vi vet folk ”faller” för… eller gör de egentligen det?
I avsnitt 55 pratade vi om dejtingprofiler, texter och bilder och 90% av alla dejtande killar beskriver sig som SOCIALA, SPONTANA och ROLIGA killar. Det är det vi har lärt oss att tjejer tydligen vill ha, vi vill hitta en rolig kille som tar oss på äventyr på Mount Everest och gör det SPONTANT på andra dejten. Vi tjejer porträtterar oss på vårt sätt, de killar jag pratat med säger att 90% av tjejerna har plutmunnar, älskar mode, träning och sallad och drinkar på balkongen. Men är det så vi är? Nej.

Det är här jag tänker på Beyoncé och hur hon inte BER OM URSÄKT FÖR HUR HON ÄR. Något vi alla borde efterfölja. Varför ska vi be om ursäkt för hur vi är egentligen? Varför är vi inte i dejtingprofilen som vi är i verkligheten?
Jag tänker på de saker jag märker folk rynkar pannan åt när jag beskriver mig själv.  Att jag i princip ENDAST lyssnar på Beyoncé (inte så kulturellt och rätt, det är väl Håkan Hellström en ska ratta in i lurarna?), att jag inte kan laga mat, eller ens tycker det är kul (för det är väl också något vi alla borde gilla och göra enligt normen?) att jag inte tackar nej till tårta/bullar/godis på eftermiddagsfikat för att slipa på formen (för det ska väl alla vilja/göra?)

Varför ska vi be om ursäkt för oss om vi vill vara som vi är? Om inte Beyoncé gör det, varför ska vi? (Om vi alla såg Bey som vår guru skulle kanske världen vara en bättre värld hävdar jag:P)

Jag kände mig så inspirerad efter artikeln, att jag satte mig ner och tänkte igenom mig själv. Hur jag är, hur jag agerar, tänker och lever mitt liv. Och jag tänkte vidare att jag måste sluta be om ursäkt. Sluta be om ursäkt för hur mitt agerande/tänkande och levande. Och hade jag nu haft en profil på Tinder/Match/Mötesplatsen eller dylikt så hade jag ändrat den och skrivit det jag aldrig skrev förr, när jag var som mest inne i dejtingsvängen, att jag inte ber om ursäkt för att jag inte kan eller vill laga mat. Att jag inte ber om ursäkt för att jag inte väger exakt det en ska väga. Att jag inte ber om ursäkt för att jag inte vill prova på ny musik – för det är den jag människa JAG är och jag ber fanken i mig inte om ursäkt för det.

Är jag ute och snurrar eller vad säger ni? Finns det en generell känsla av att vi porträtterar oss som något annat än den person vi är och att vi borde sluta göra det och sluta be om ursäkt för att vi inte är som normen utan helt jävla fantastiska som vi är?
BEYBEY