Jag läste en text på DN som handlade om ghosting. För er som inte är med på vad ghosting är saxar jag en förklaring från Urban Dictionary nedan:
”The act of suddenly ceasing all communication with someone the subject is dating, but no longer wishes to date. This is done in hopes that the ghostee will just ”get the hint” and leave the subject alone, as opposed to the subject simply telling them he/she is no longer interested. Ghosting is not specific to a certain gender and is closely related to the subject’s maturity and communication skills. Many attempt to justify ghosting as a way to cease dating the ghostee without hurting their feelings, but it in fact proves the subject is thinking more of themselves, as ghosting often creates more confusion for the ghostee than if the subject kindly stated how he/she feels.”
Enligt texten i DN är ghosting till viss del ihopkopplat med nätdejting. Anledningen till detta är att det är så mycket lättare att sluta svara någon än att avsluta ansikte mot ansikte. Detta blir mycket lättare med en person man träffat online. De sociala konsekvenserna är i princip obefintliga i och med att man [troligen] inte har samma umgänge. Man måste alltså inte stå till svars på samma sätt som om man till exempel hade dejtat någon som man har gemensamma vänner med.
Jag måste erkänna att jag själv gjort det här några gånger. Slutat svara en person och hoppats på att det ska rinna ut i sanden. Min motivering till detta rätt ocharmiga beteende är dels att jag tycker det blir så larvigt att ”göra slut” med någon som man gått på en dejt med. Och dels för att en del män kan bli så oerhört aggressiva när man inte vill fortsätta träffas eller prata.
Jag förstår dock att det kan uppfattas som elakt. Jag har infört en regel för mig själv att jag ska säga till den jag börjat dejta om jag inte ville fortsätta träffas. Även om det bara varit en dejt. Det känns som det mest vuxna sättet att hantera livet.